 |
Tankar som snurrar och vill ut
Vissa tankar vägrar helt enkelt att inordna sig i ledet. De fortsätter att obstruera ens medvetande och propsar på uppmärksamhet trots alla måsten som huvudet annars är fullt av. Det behöver inte vara särskilt märkvärdiga tankar. De behöver inte ens vara unika och kan till och med vara någon annans. Men de är uthålliga, ja hållbara på något sätt. Såna tankar ska den här bloggen handla om.
(Klicka på ”Kommentera detta inlägg” efter respektive bloggtext)
|
|
|
Upprop för omtänk!
I den här delen av landet bor vi på en grön guldgruva av outnyttjade möjligheter till kreativitet, glädje, jobb och inte minst inkomster. Men varför är det så tyst om detta?
Flera studier och projektet i Norrbotten och Västerbotten har visat att norra Sveriges tillgångar av förnybara resurser, kompetens och förutsättningar ligger på en nivå som andra regioner bara kan drömma om. Projektet NV Eko (Norrbottens och Västerbottens energi- och klimatoffensiv, se www.nenet.se), som drivs av Nenet i nära samverkan med Luleå tekniska universitet, de regionala myndighets- och utvecklingsorganen, kommunerna med flera, har förstärkt den bilden. Samt visat på möjliga vägar till framgång - vägar fyllda av spännande utmaningar.
Många människor är redan övertygade om och inspirerade av dessa möjligheter till nya affärer och intäkter. De längtar efter att få vara med och skapa en ny, hållbar utveckling här uppe. Flera bor redan i regionen. Andra vill gärna komma hit och delta. För de ser underbara visioner framför sig. Visioner om hållbart samhällsbyggande i subarktisk miljö med potential att bli lysande globala exempel.
Världen, med dess jättelika problem till följd av långvarigt överutnyttjande av natur- och humanresurser, behöver goda exempel. Från länder, regioner, kommuner och inte minst företag som visar vägen till en hållbar framtid. En framtid där utveckling och lönsamhet sker inom ramarna för hållbarhet, så som de beskrivits av Det naturliga steget (www.naturalstep.org/sv/sweden).
Max hamburgerrestauranger är ett företag med rötter här uppe som visar vägen. Men det finns utrymme för många, många fler. Och det handlar, som allt annat utvecklingsarbete, om ett ständigt lärande. Ambitionen är inte att göra helt rätt på en gång, utan att anstränga sig och försöka. Igen och igen… För visst kommer det att ske ett och annat misstag på vägen.
Inom miljöteknikområdet är möjligheterna till framgångsrik näringslivsutveckling särskilt goda. Vi har naturresurser. Vi har kompetens. Vi har ekonomi. Vi har innovationskraft. Och det finns en växande världsmarknad för produkter, tjänster och kunskap inom området. Ja, vi har helt enkelt ett suveränt utgångsläge.
Så varför händer det inte mer?
En sak är säker. Det märks inte mycket av de här möjligheterna i det offentliga samtalet just nu. Kanske ställer den här typen av möjligheter lite för stora krav på omtänk. Ett omtänk som kanske upplevs hotande. Mot det invanda och trygga. Ett omtänk som rubbar cirklar och fordrar lyhördhet och ödmjukhet. Och framför allt öppenhet.
Men om vi som bor här uppe vågar öppna oss mer, bli mer inbjudande och välkomnande för nya tankar och människor, kanske en förändring är möjlig. Om vi dessutom vågar lyssna inåt, till vår inre, medfödda kompass, kanske det kommer att kännas riktigt roligt och spännande också.
För det finns en oerhörd kraft i hållbar utveckling. Och även om en del redan gjorts är det mesta fortfarande ogjort. Så här behöver verkligen de kreativa, lekfulla och entreprenöriella bjudas in och släppas lös.
Låter det skrämmande? Låter det spännande?
Kom ihåg att alla kan bidra. Och att vi som bor här uppe har de bästa grundförutsättningarna i världen.
Tord 2011-10-10
|
Kommentarer(2)
Dela på Facebook
|
Kommentera detta inlägg |
|
Vi måste sluta
med vårt oförsvarbara matslöseri!
I dagsläget pratas det mycket om klimat- och miljöpåverkan från konsumtion. Studier visar på att vi i Sverige konsumerar som om vi hade tre jordklot till vårt förfogande, vilket inte är hållbart ur ett globalt perspektiv.
Ta till exempel konsumtionen av livsmedel. Den långa kedja som för maten till våra dukade bord står för nästan en fjärdedel av vår totala klimatpåverkan. Klimat- och miljöpåverkan från livsmedelsproduktion är väldokumenterat. Förutom att vi genom de livsmedel vi konsumerar tar värdefull mark i anspråk för våra behov i andra länder så har även livsmedelsproduktion stor påverkan på utsläpp av växthusgaser, dels genom den energi som går åt till produktionen men också transporten till Sverige från världens alla hörn.
Vi har det väldigt bra i Sverige, vi kan gå in en butik och köpa de livsmedel vi efterfrågar och det finns även en uppsjö av olika märkningar (ekologiskt, ursprung, rättvisemärkt etc.) som underlättar för mig som privatperson att göra val så att jag minskar min negativa miljöpåverkan.
Dessa märkningar är väldigt bra, även om det kan vara svårt ibland att förstå innebörden av vissa märkningar men det jag vill uppmärksamma är det att vi i Sverige idag slänger 30 % av det vi kånkar hem från affären!
Detta är ett oförsvarbart slöseri som framför allt beror på dålig planering och brist på respekt och kunskap om vilka otroliga resurser som krävs för att tillgodose våra krav på tillgång och kvalitet på livsmedel. Många har fått höra eller sagt till sina barn när det inte ätit upp maten – ”tänk på barnen i Afrika”. I min mening är detta något som alla bör tänka på! Det är inte så att vi kan skicka överbliven mat till mer behövande men vi kan alla banne mig se till att minska vårt stora slöseri med mat- och energiresurser så att mycket mer av dessa resurser blir kvar där de verkligen behövs.
Sophie 2011-09-22
|
Kommentarer(0)
Dela på Facebook
|
Kommentera detta inlägg |
|
Träaktigt
Har jobbat rätt hårt
börjar bli smått disträ
tänker mig bort
till bryggan av trä
Önskar inget annat
än att få ligga i lä
och känna friden
vid väggen av trä
Vill sitta med koppen
placerad på mitt knä
och njuta av värmen
på trappan av trä
Och kanske få vila ett slag
från folk och fä
på den nyligen byggda
altanen av trä
Tord 2011-06-28
|
Kommentarer(0)
Dela på Facebook
|
Kommentera detta inlägg |
|
Snacka om tajming
Jag tycker att sommaren kommer precis i rätt tid varje år. Den har perfekt tajming.
För när axlar, ryggar och knän allt mer börjar luta och knaka efter ännu en höst, vinter och vår tyngd av vardagliga måsten, krav och stress börjar plötsligt träden och marken grönska, fåglarna kvittra och luften fyllas av sommarens varma och livgivande dofter. Då när man nästan tror att det aldrig mer kommer att bli bättre blir det just det. Bättre alltså.
Och det är som att dessa synintryck, ljud och dofter kryper in i kroppen på en och sakta börjar läka det som blivit lite sjukt och trött under övriga året. För plötsligt märker man hur man lyfter blicken från marken närmast framför ens fötter och börjar skåda framåt och uppåt. Hur axlar, rygg och knän rätas ut och stegen blir längre och spänstigare.
Det börjar kännas rätt att le mot och hälsa på de människor man möter. Liksom att stanna till och bara njuta av livet en stund.
Sommaren vet hur den ska hålla kvar greppet om sin publik. Och just nu har den mig i ett järngrepp.
Önskar att alla som känner sig slitna ska få gripas av sommarens härliga lustspel. För det behöver vi.
Tord 2011-06-23
|
Kommentarer(0)
Dela på Facebook
|
Kommentera detta inlägg |
|
Bekännelse
I dagens NSD fanns en artikel om en kvinna som vunnit Luleå kommuns pris för onödigaste resa med bil. Hon hade 250 m till jobbet, men tog bilen och fick på så sått åka en omväg på 800 m (nog för att det också är så pass kort att man kan gå eller cykla). Hon vann en cykel, men visste inte om hon skulle börja använda den. Den saknade två däck och ett tak. Hon blev retad för slöfock och miljöbov på jobbet, men det var ingen hon bekymrade sig över.
Igår sa de på nyheterna att Norges oljereserv beräknas räcka i 8,5 år till och att hela världens oljereserver beräknas räcka 46 år. Det betyder inte att oljan kommer att vara slut om 46 år, men det kommer att vara dyrt!
Vad vill jag säga med det här då? Ja, även om man inte bryr sig om miljön eller är en slöfock måste vi börja tänka lite mindre själviskt och fråga vilket behov vi har av våra ändliga naturresurser! Jag har lärt mina barn att alltid tänka efter före de ska köpa något för sina pengar - behöver jag verkligen detta, eller klarar jag mig utan? Kan jag avvara denna resa eller denna pryl för att det ska räcka längre?
Jag är inte på nått sätt perfekt själv förstås och jag ska bekänna min onödigaste resa: Vi har 500 m till en skola där jag är baskettränare och det har hänt att jag tagit bilen dit!!! Av den enda anledningen att jag varit slö vid dessa tillfällen!!! Som tur är har vi köpt en ny bil och den är en bra bil för sin storlek, men ändå en miljöbov (vi har behov av en lite större bil eftersom vi har 3 hundar och 3 barn) så nu planerar jag mina resor med omsorg!!!
Theresa 2011-06-17
|
Kommentarer(0)
Dela på Facebook
|
Kommentera detta inlägg |
|
Våga ifrågasätta
Det är långt ifrån accepterat, men fler och fler röster vågar faktiskt öppet ifrågasätta visionen om ett samhälle med ständig, ekonomisk tillväxt. Det vill säga en ekonomi där vi kontinuerligt ökar vår konsumtion av varor och tjänster och därmed helat tiden skapar växande vinster hos näringsliv och samhälle. Vinster som enligt samma vision ska kunna användas till ny konsumtion och nya vinster som snurrar runt i ett aldrig avstannande och allt mer ivrigt roterande hjul.
Det här är egentligen en jättesvår och komplicerad fråga. För vi har ju trott på denna vision så länge. Och det är ju de snabbast växande ekonomierna som alltid lyfts fram som de intressantaste marknaderna.
Men när vi nu vet att denna vision fört oss till den punkt då vi människor som lever på jorden i dag förbrukar långt mer naturresurser än vad jorden långsiktigt kan bära är det kanske ändå dags att våga ifrågasätta visionen om ständig, ekonomisk tillväxt. Eller i vart fall syna den kritiskt.
Och kanske även fråga oss vad denna strävan gör med oss som individer. Plockar den fram det bästa hos oss eller…?
Tord 2011-06-14
|
Kommentarer(0)
Dela på Facebook
|
Kommentera detta inlägg |
|
Fridsönskan
Det känns som att världen just nu behöver en stor dos frid.
Frid att stilla sig.
Hämta andan.
Och därefter ta sig en funderare över vad som verkligen är betydelsefullt.
För människorna.
För naturen.
Som vi lever i och av.
Och kanske inse att mycket av det vi gjort hittills och fortfarande gör inte är värt vare sig riskerna eller förtjänsterna.
För länder som Sverige, vilka befinner sig i toppen av den så kallade välfärdsligan, är det ju dessutom så att det varken saknas pengar, teknik eller kunskap för att ställa om.
Till något nytt,
hållbart
och mycket, mycket mer rättvist.
Tord 2011-06-09
|
Kommentarer(0)
Dela på Facebook
|
Kommentera detta inlägg |
|
Tänka efter före
Det händer mycket i Pajala just nu. I händelsernas centrum står givetvis den planerade gruvan. Eller The Gruuva som de internationella och lokala intressenterna bakom satsningen kallar den.
Och fort ska det gå. För tid är pengar. Och än så länge kostar det bara. Vilket det kommer att göra ett tag till. Tills inkomsterna från gruvverksamheten så småningom börjar trilla in. Förhoppningsvis under en lång, lång tid framöver.
I sådana här pressade situationer, när allt fokus ligger på att få igång en stor och betydelsefull verksamhet, är det lätt hänt att hållbarhetsfrågorna hamnar i skymundan. Att i det läget ställa näsvisa frågor om hur energi- och resursanvändningen ska kunna optimeras ur effektivitets- och miljösynpunkt kan nästan upplevas som provokativt.
Samtidigt är det just nu, i inledningen, som den typen av frågor behöver ställas. Det är nu det går att tänka efter före.
Det som händer i Pajala är inspirerande och spännande. Men det är väl inte fel att önska att hållbarhetsfrågorna tillåts ta en tydlig plats på scenen också. För det finns gott om kompetens om och kring detta i regionen. Inte minst på våra universitet.
Och vilket härligt exempel för omvärlden The Gruuva i så fall skulle kunna bli.
Tord 2011-06-01
|
Kommentarer(2)
Dela på Facebook
|
Kommentera detta inlägg |
|
Vill bara pusta ut lite
Så här års - när många av oss känner sig lite slitna och trötta efter att ha jobbat, presterat och på andra sätt varit duktiga under månader av mörker, kyla och måsten - händer ofta något märkligt.
Då ökar farten.
Helt plötsligt ska allt möjligt och omöjligt hinnas med. Inte bara på jobbet utan också på fritiden. Det ska slutföras, fixas, startas, beställas, bokas, rapporteras, återkopplas, umgås…
Med mer, med mera.
Då är det tur att den finns där. Naturen alltså. Som vi får vara i. Ute i stugor, vid campingplatser eller bara i den närmaste skogsbacken.
För där, i naturen, finns det möjlighet för oss att pusta ut.
Att sänka axlarna.
Och bara finnas till..
Tord 2011-05-24
|
Kommentarer(0)
Dela på Facebook
|
Kommentera detta inlägg |
|
Tillväxt eller?
Varför blir vissa begrepp eller ord så viktiga för den så kallade utvecklingen?
Jag tänker exempelvis på begreppet, eller för den del ordet, tillväxt. I dag är det nästan omöjligt att få gehör och uppbackning för satsningar som inte har ett uttalat tillväxtfokus. Tillväxt har blivit något av ett mantra som upprepas gång på gång i sammanhang där beslutsfattare och aktörer på olika nivåer samlas för att prata utveckling.
Nu är jag ingen motståndare till tillväxt. Tvärtom. Men jag vill inte ha tillväxt till varje pris. Och jag vill att tillväxten ska ske inom områden där det finns verkliga behov.
Det innebär att jag är kritisk till tillväxt som bara innebär att vi köper fler och fler prylar och tjänster inom områden där vi (och då menar jag vi som redan har det vi behöver) har mer än tillräckligt. Den typen av tillväxt leder ju ofta bara till växande avfallsberg samt ökad miljöförstöring och orättvisa.
Dessutom känns det som att fokuseringen vid tillväxt gör att vi missar andra viktiga mål, varav en del kanske egentligen är mycket viktigare för mänskligheten och vår gemensamma värld just nu. Tänker till exempel på mål som trygghet, rättvisa, ett gott liv…
Tord 2011-05-17
|
Kommentarer(0)
Dela på Facebook
|
Kommentera detta inlägg |
|
|
|
|
|
|
|
Lyssna på sidan
